Livet som
jurymedlem i Idol

Livet som jurymedlem i Idol

Jag får ofta frågor kring min medverkan som jurymedlem i Idol, här har jag svarat på vanliga frågor som jag har fått under åren.

 

Varför valde du att vara med som jurymedlem?

– Det var från och med Idol 2017 som var väldigt mycket annorlunda från tidigare upplagor av Idol då jag medverkade. Den upplagan hade mer fördjupning kring deltagarnas drömmar och förhoppningar samt porträtt på dem som söker till Idol. Det gav en mer mångfacetterad bild av att kämpa och göra något av livet.

– Idol är en förlängning av mitt arbete där jag är ett verktyg för människor att förverkliga sina visioner om att maximera sig själva, både Idol men även för tal och mental utveckling, inom företagande.

 

Under uttagningarna, hur många lyssnar du på under en dag?

– Det varierar från säsong till säsong. I vissa kunde vi höra 80 stycken under en dag, under andra cirka 30-35 stycken. Vi träffar varje kandidat under en längre tid vid varje audition. Vi har också ett team som åker runt hela Sverige och letar efter talanger.

 

På TV visas bara en kort snutt med varje individ, hur lång tid får de på sig att sjunga för juryn?

– Vi spenderar längre tid i med deltagarna än vad som visas, speciellt fick de personer som gav reaktioner hos juryn mer tid. Till exempel finns det ett klipp på mig från en tidigare säsong där jag reagerar med ”Orimligt!” – där fanns en tidigare diskussion på 20 minuter som inte visades i programmet.

– Även klippet där jag pratar japanska föregicks av längre diskussion. När det japanska klippet blev viralt, kom japansk tv till Sverige och filmade mig.

 

Juryn visar många ansiktsuttryck under uttagningarna när ni lyssnar. Ni kan också se lite plågade ut?

– Sanningen är att vi i juryn ibland kan vara väldigt trötta samtidigt som vi funderar kring personen som provsjunger. Då kan ansiktsuttrycket missförstås.

 

När man sitter och lyssnar, upptäcker man snabbt om det finns en talang eller måste man lyssna flera gånger?

– Jag försöker att inte bara lyssna på det jag hör utan även se hur personen agerar. Är till exempel hen jättenervös? Jag använder min kompetens för att upptäcka om personen sjunger konstigt för att hen är stressad eller om rygg och käkar är spända och personen behöver få hjälp med dessa problem.

– Om det är det sistnämnda får vi fundera kring om vi hinner se över kroppen innan sändning. Men om personen är för nervös eller har svår scenskräck är det svårt att ta med den personen i programmet.

– Det finns också vissa sätt att sjunga falskt på som vittnar om att man inte har talang. De kan för ett otränat öra eller för den som inte ser det medicinska eller stressfaktorer inte skilja vad som är vad.

 

När du sitter med dina jurykollegor, kommer ni egentligen överens ganska snabbt om vem som ska vara med?

– Vi hör väldigt olika saker i relation till att vi har väldigt olika smak kring vad vi tycker om. Men för de mesta landar vi i en gemensam åsikt. Men det händer att det finns personer som blir en vattendelare till exempel om man har en väldigt speciell röst med en egen röstidentitet, ett röst-ID, som vi säger. Röst-id:et är så exakt och unikt som ett fingeravtryck.

 

Finns det någon deltagare i Idol som du har lyssnat på vars röst satte sig direkt hos dig?

– Ja, men han har aldrig varit med, han hade för dåligt självförtroende och scenskräck. Han kom med två gånger, men Idol var inte hans forum.

 

Svenskar är ett sjungande folk, har vi mycket rösttalang i Sverige?

– Vi har fantastiskt mycket rösttalang i Sverige. I Sverige har vi bra körröster, i vår tradition lär vi oss att en kör ska sjunga med en enhetlig röst. Men vi har för få solister.

– Det innebär att det kommer in personer till Idols audition med fin talang men som inte har jobbat med sin soloröst.
Vi har få sångare med egen identitet och särart, ett eget ID i sin röst.

– Mitt jobb är att ta fram individens egen styrka och personliga ID, i både tal och sång men också i närvaron som människa.

 

Vad är en körröst och vad är en soloröst?

– Den svenska körrösten bygger på vår kyrkotradition. När man sjunger i kör ska man ha en likriktighet och samstämmighet. Vi ska helst låta som det gudomliga som talar till folk som kommer in i kyrkan. Ett exempel är munksång från medeltiden som speglar detta väldigt bra.

– Om man jämför med den afrikanska traditionen är det inte så, där bygger en kör på individuella klanger och toner och individuella kvalitéer. De är solosångare som sjunger i kör.
Den afroamerikanska traditionen som kommer från den västafrikanska traditionen bygger på att människan talar och vittnar inför andra människor och ber och talar till Gud. Det är baserat på människans längtan och kommunikation till Gud.

Du hittar mer information om Idol här: tv4.se/idol

 

Kontakta Kishti